Letandes.

rastlöst går jag igenom mina 17 flikar och tänker att snart snart hittar jag det jag letar efter. det där självklara som är skrivet till mig och bara mig. men inte idag heller hittar jag vad jag letat efter och tyst suckar jag för mig själv. kanske imorgon? tills dess tar jag höstlistan och gör om till en vårlista.

 Vad är det bästa med våren? Att luften blir klar och ljus och varm(are). Att grenarna knoppas. Att jackan blir för varm och att man kan dricka kaffe ute på trappen.
 Vad har du för vårplaner? Tänker att jag ska fortsätta leta och kanske till och med hitta min uppgift. Det där jag  inte kan uttala men som jag innerst inne längtar efter.
 Vad kommer du fota i vår? Skånska slätter och semlor.
 Vad kommer du dricka? Bubbelvatten med granat och hallonsmak är fortfarande en favorit.
 Vad har du på dig på våren? Kläder som passar.
❉ Vad gjorde du vid den här tidpunkten för ett år sedan? Läste teologi, projektledning och organisationsteori.
 Vad händer i ditt liv just nu? Hux flux sa det och så var vi nyflyttade och nyblivna skånebor. Bohaget ligger nedpackat i väntan på tillträde till lägenheten första april och så själv tror jag inte att jag fattat än..
 Vad tittar du på? Husdrömmar och Modern Family.
 Vad lyssnar du på? Just nu är jag inne i en tystare period.
 Vad läser du? Enklare av Bill Hyvels och Bibeln.
Mina bästa vårtips till mig själv: Gå ut. Var öppen för oväntade möjligheter.

Höstlista.

 Vad är det bästa med hösten? Att luften blir krispig. Att löven blir gula, organga och röda. Att man får klä på sig mer och känslan av att börja om på nytt.
 Vad har du för höstplaner? Bli frisk. Jobba lite. Vara ute mycket. Kanske pyssla något. Slå personligt rekord i Yatsy. Och arra ett julprojekt.
 Vad kommer du fota i höst? Mina vänner och ett och annan höstigt ekollon.
 Vad kommer du dricka? Honungsvatten, nyponsoppa och bubbelvatten med granat och hallonsmak.
 Vad har du på dig på hösten? Lager på lagerprincipen: klänningar, stickade tröjor och halsdukar
❉ Vad gjorde du vid den här tidpunkten för ett år sedan? Typ samma som nu. Försökte hitta min röst, pysslade,gjorde div. sjukhusbesök och pluggade.
 Vad händer i ditt liv just nu?Just nu? Inte mycket. Jag dricker varmt, testar hur rösten låter eller inte låter, vilar, äter, läser, tittar på tv, spelar yatzy och sover.
 Vad tittar du på? Bron, Bonde söker fru och folk på stan
 Vad lyssnar du på? Alternativ julmusik, A threehouse wait/Jenny Wahlström och olika pods.
 Vad läser du? Hälsopromotionskurslitteratur, biografier och bloggar.
❉ Mina tre bästa hösttips till mig själv: Få in mer rutiner i vardagen. Träna mer. Var tacksam och glad.

*Listan hittade jag hos hejregina.elledecoration.se

note to myself.

Jag googlar träningsprogram och kan inte vänta tills jag kan ut och springa igen. Jag googlar heminredning och längtar efter att möblera om. Jag tittar ut och ser (sol), smutsiga fönster och dammiga fönsterbrädor och längtar efter rent och snyggt och b a c i l l f r i t t. Jag lägger mig å vilar och längtar efter rena lakan. Jag försöker ringa men förstås hör ingen vad jag säger och jag längtar efter att bli hörd. Jag kokar tevatten men längtar efter en riktigt god kopp ☕️

När man varit sjuk med feber, hosta och nästintill ingen hörbar röst vill man plötsligt jättemycket. Problemet är att man inte har någon ork. En vecka är ingetting och mina problem är inte stora, jag vet att förkyldningar går över förr eller senare – men jag fascineras ändå av hur fort man kan börja längta efter det man i vanliga fall tar för givet och som man ofta skjuter upp. (Man är i detta faller jag.)

Tydligen är min prio: god hälsa, kreativitet, vänner, dammfria fönsterbrädor och kaffestunder. Note to myself, remember this.

(Bilden har inget att göra med texten).

image

hem.

Jag skulle kunna göra allt jag vill, allt i hela världen. Inget är egentligen för svårt eller särskilt långt bort. Och ändå vill jag allra mest av allt bara hitta hem. Återvända dit jag kommer ifrån. Längtan brinner inom mig så starkt ibland att jag inte vet vart jag ska ta vägen, jag vet bara att jag längtar och vill hem.

Så kände jag en dag i somras. När jag går igenom mina anteckningar och läser det jag skrev, går mina tankar till alla de som är på #flykt. Som inte kunde stanna kvar hemma. Som fick lämna allt, som inte vet vad som väntar och som inte har något hem att återvända till.

Gud öppna våra hjärtan och gör oss mjuka.  Hjälp oss att öppna våra hem för de som inte har något.  

 

en sådan som bestiger berg.

IMG_2536

Jag har alltid sett mig som en sådan som bestiger berg. Hur nu en sådan är.
Jag bestiger berg. Det är sådant jag kan och sådant jag gör. Fast jag väldigt sällan bestiger faktiska berg.  Till saken hör att jag som tioåring besteg Tunaritoppen (ca 5000 m. över havet och typ Bolivias näst högsta berg). Jag var yngst i gruppen och många av de äldre eleverna på skolan fick lov att stanna längst med vägen eftersom de inte klarade av den tunna luften i kombination med höjdstigningen.
Men jag klarade det. Och fast det var superlänge sedan minns jag känslan. D e n k ä n s l a n.
Bevis finns också att finna på ett suddigt gruppfoto där jag och några andra poserar trötta men glada.

Sedan dess är jag en sådan som bestiger berg. Det är sådant jag kan och gör. Senast för fyra år sedan i Norge. Och nu snart, denna veckan. Kebenekaise here we come!

Idag kom hösten.

Det är en regnig sommar vi har! Så utropar Pippi(?) Astrid Lindgrens Birk och jag stämmer in. Just det faktumet har egentligen inte stört mig. Jag har verkligen njutit av sommaren. Men när semestern var slut och mannen gick till jobbet och jag sa: hej då, lycka till idag! insåg jag att något inte stod riktigt rätt till. Han gick men jag stod kvar i hallen med en kropp som skrek efter vila.

Nu ett par veckor senare smattrar regnet högt mot fönsterrutan och jag öppnar balkongdörren bara för att få k ä n n a. Det är ett sådant där blött regn med tunga droppar. Det är som om himlen har öppnats och ner öster ner! Jag har i ett par veckor gjort saker i mitt eget tempo. Plockat blåbär. Promenerat. Sorterat. Läst och tittat på olika saker. Skrivit. Pysslat. Och druckit kaffe.  Jag kan knappt tro det själv men jag det jag behövde var e g e n t i d. Så tråkigt, enkelt, själviskt och livsviktigt (för min egen del).

Jag lämnar balkongdörren öppen och går in igen och sätter på kaffet. Tänder en och en annan smålampa och sedan kryper jag upp i soffan. Det låter som en klyscha men det är sant. Idag kom hösten. Och det är okej. Nu är jag redo.

Taggad ,

föränderligt

få saker förblir desamma.

jag. du. årstiderna. nyheterna. skolan. vädret. hälsan. tycket, smaken, lukten, tanken och känslan. hyran. midjemåttet. jobbet. pelagonen i fönstret.

Bild

färgen på väggarna. färgen på gräset. tonerna i parken. kontaktlistan. gatuadressen. prioriteringarna. öppettiderna. innehållet i handväskan. skuggorna. inspirationen och kreativiteten. orosmolnen och modet.

Ibland kommer vemodet och saknaden över mig. vill liksom frysa tiden och bevara det som är. Man vet som aldrig hur länge nuet varar. Och samtidigt är det otroligt hoppfullt att saker och ting kan förändras, att det kom något gott ur det som såg så mörkt ut. En sak som är klar och oföränderlig är guds kärlek. Inget kan skilja oss från den och det är minst sagt #hoppfullt